Mer bilder!
Hittade mer roliga bilder!! :D
Foto och bildtext: Siri Wassrin
Vinnargänget: Terese, Sara, Gunnar, Lisa och Kajsa. Fett nöjda =)
Segeryra!
Nina, Ellen, Hanna och Jocke.
Den här låten var grym! Driver med urtyps-svensken... :D
"I landet där lagom är bäst" säger rätt mycket... Jockes alster, dock med text av alla fyra.
Karin, Amanda och Ylva stod för årets färgexplosion med sitt uppträdande med låten
"Frukt och vitaminer". Enligt egen utsago blev deras musikaliska arrangemang lite lidande av kostymförberedelserna - inget som publiken led av!
Sara Sissay framförde "Sanningens minut".
Micke Winterqvist var kvällens värd.
Detta har varit min lärare under året i teori, körarrangering och brukspiano. Han är grym! "Jag har lärt mig allt jag kan!" så att säga... ;-)
Kolla in på www.sjovikmusik.se för mer trevliga, stämningsfulla och jättefina bilder! :D
Foto och bildtext: Siri Wassrin
Vinnargänget: Terese, Sara, Gunnar, Lisa och Kajsa. Fett nöjda =)
Segeryra!
Nina, Ellen, Hanna och Jocke.
Den här låten var grym! Driver med urtyps-svensken... :D
"I landet där lagom är bäst" säger rätt mycket... Jockes alster, dock med text av alla fyra.
Karin, Amanda och Ylva stod för årets färgexplosion med sitt uppträdande med låten
"Frukt och vitaminer". Enligt egen utsago blev deras musikaliska arrangemang lite lidande av kostymförberedelserna - inget som publiken led av!
Sara Sissay framförde "Sanningens minut".
Micke Winterqvist var kvällens värd.
Detta har varit min lärare under året i teori, körarrangering och brukspiano. Han är grym! "Jag har lärt mig allt jag kan!" så att säga... ;-)
Kolla in på www.sjovikmusik.se för mer trevliga, stämningsfulla och jättefina bilder! :D
Schlageryran är över
Till sist hittade jag tillbaka hit också! Det har varit fullt upp den senaste veckan... har inte haft någon som helst energi över till något annat än det jag verkligen har varit tvungen att göra.
Schlagerfestivalen var HELT SINNESSJUKT rolig! Helt underbar stämning och helt otroligt bra låtar! Orkestern var galant och ljudet och ljuset skitbra även om de trådlösa mickarna krånglade då och då. Annars grymt...! :D
En liten bonus är ju dessutom att Gunnars och min låt "Sanningens minut" vann! :D Sara, dansarna och körtjejerna gjorde ett extremt bra jobb och redan på första repet, dvs säga det som var innan genrepet, började jag gråta. Det blev så himla starkt att höra det man bara hört med tråkigt datorljud komma till liv och snirkla sig in i öronen. Det var sådan kraft helt plötsligt. Och man blev stolt och översvämmad av alla möjliga positiva känslor. Sen när det väl var dags för "sändning" och ljuset var släckt och Jubileumshallen ("aulan") var fullsatt så blev det ju inte lättare. Jag kunde inte stå still och magen jobbade för att hålla hulkningarna på en tyst ljudnivå... fick hålla emot enormt hårt för att jag inte skulle snörvla och andas sådär som man gör när man är förtvivlat ledsen. Fast jag var ju GLAD!
Jag vet inte vad det är med mig, men jag har, som det på ett fint sätt kan heta, "nära kontakt med mina känslor". Konstigt nog innebär "nära kontakt" inte att man lär känna dem och kan kontrollera dem. Men att ha nära kontakt med en känsla kanske inte är samma som att ha nära kontakt med en vän.
Så jag tackar för den underbara veckan och det vackra soliga vädret och försöker blicka framåt även om det känns tomt efter allt det underbara och så.
Sanningens Minut med Sara Sissay, vår hjältinna! :D
Foto: Bengt Hallberg och Siri Wassrin
Morgonstund har guld i mund
Yeah... Och värk har jag i hela kroppen. Spelade innebandy igår kväll och kroppen gick rätt hårt åt. Har sjukt ont i ben- och hjärt (!) muskler. :( Så himla otäckt när det gör ont runt hjärtat. Men jag har haft det förr, så jag antar att det är ofarligt, men det begränsar ens sträcka-på-sig-mån... Kan typ inte andas in djupt eller sträcka på armarna utan att det gör ont... gah!
Men, men... imorgon är det borta, så brukar det vara. :)
Snart ska jag och Gunnar repa vår schlager med schlagerorkestern för tredje dagen i rad. Det har varit två väldigt intensiva dagar med rep ända in på kvällarna, men det har varit superskoj! Alla har skrivit så otroligt bra och trallvänliga låtar! Precis så som det ska vara! :D
Tar tillbaka det om att jag känner mig redo att lämna Sjövik och folkislivet. Redan har de första klumparna i halsen kommit och den brännande känslan bakom ögonlocken. Det har varit sådan stämning dessa dagar. När vi satt mer eller mindre större delen av klassen och sjöng och spelade Joonas låt igår var det så fin stämning i ensemblerummet att jag bara kunde sitta och le. Låten är så glad och härlig och man ville liksom inte sluta repa den. Och TPG-klassen har skrivit en så fin låt och att få stå där och sjunga den med dem som är mina små favoriter, det finns inte så mycket som slår det just nu... jag kommer sakna dem och hela Sjövikslivet så enormt. Dessutom hade vi en fin konsert med ensemblen inne i Avesta igår som man inser är en av de sista och när vi kom tillbaka till skolan var det toppstämning IGEN. I matsalen hade TPG:arna nämligen anordnat SingStar-kväll! Massor av folk var där och alla hejade på och jublade, klappade händerna och sjöng med i låtarna!
ÄN ÄR DET FAKTISKT INTE ÖVER! Så nu ska jag njuta av först den här veckan och sedan resten av april och till sist maj, då det händer sjukt mycket skoj! Ljuva tider nu...
På torsdag smäller det! Då är det SANNINGENS MINUT...! ;D
Men, men... imorgon är det borta, så brukar det vara. :)
Snart ska jag och Gunnar repa vår schlager med schlagerorkestern för tredje dagen i rad. Det har varit två väldigt intensiva dagar med rep ända in på kvällarna, men det har varit superskoj! Alla har skrivit så otroligt bra och trallvänliga låtar! Precis så som det ska vara! :D
Tar tillbaka det om att jag känner mig redo att lämna Sjövik och folkislivet. Redan har de första klumparna i halsen kommit och den brännande känslan bakom ögonlocken. Det har varit sådan stämning dessa dagar. När vi satt mer eller mindre större delen av klassen och sjöng och spelade Joonas låt igår var det så fin stämning i ensemblerummet att jag bara kunde sitta och le. Låten är så glad och härlig och man ville liksom inte sluta repa den. Och TPG-klassen har skrivit en så fin låt och att få stå där och sjunga den med dem som är mina små favoriter, det finns inte så mycket som slår det just nu... jag kommer sakna dem och hela Sjövikslivet så enormt. Dessutom hade vi en fin konsert med ensemblen inne i Avesta igår som man inser är en av de sista och när vi kom tillbaka till skolan var det toppstämning IGEN. I matsalen hade TPG:arna nämligen anordnat SingStar-kväll! Massor av folk var där och alla hejade på och jublade, klappade händerna och sjöng med i låtarna!
ÄN ÄR DET FAKTISKT INTE ÖVER! Så nu ska jag njuta av först den här veckan och sedan resten av april och till sist maj, då det händer sjukt mycket skoj! Ljuva tider nu...
På torsdag smäller det! Då är det SANNINGENS MINUT...! ;D
Intensivrepetition...
Jag lever, jag schlagrar! :D
Hemma?
Ja... hemma är jag, sent om sider, (eller är det cider?)... vad menas med det egentligen? Det är ett sånt där uttryck man aldrig skrivit tidigare utan bara använt muntligt... utan att ha en aning om det är cider eller sider som menas... Och vad betyder "sider" med den betoningen egentligen? Hur som helst är jag sent om (X)ider (!)...Hm. Blir fel hur jag än gör.
Suck.
Det är nu sent och jag är framkommen till Sjövik. (Yes!) Mitt hem på ett sätt, men efter en och en halv vecka hemma i Sandviken och Årsunda kändes det nästan som att åka bort istället för hem. Läskigt att man glömmer så fort. Hade nästan glömt hur mitt rum såg ut. Efter bara drygt en vecka!? Det känns i alla fall grymt att vara tillbaka, nu är det hårdkörning och massor av kul som händer de sista veckorna här! Vill inte tänka på att det bara är drygt en månad kvar av utbildningen och därmed hela Sjöviks-tiden, samtidigt som jag känner mig betydligt mer redo att lämna folkhögskole-livet nu än jag gjorde förra året efter ett år på Wiks musiklinje. Nu har jag så många saker jag vill göra och mycket inspiration stundtals att jag längtar till hösten också. Det jobbiga blir att lämna alla vänner och att inte längre ha musiken och stämsången som vardag... Buhu! Det som blir skönt med det är att jag kommer att vara sugen på att lyssna på musik till vardags igen bara för skojs skull och att vilja och kunna sjunga med så högt det går utan att vara rädd att bli hes, eftersom det inte kommer att spela någon roll längre... :-D
Nu ska jag traska hem till mitt nybonade rum och sova och ladda inför imorgon - då drar nämligen Sjöviks SCHLAGERVECKA igång... det blir HUR kul som helst! Jag och Gunnar har suttit och pulat med det sista fram tills nu och alla stämmor till alla 14 (!) instrument, inkl. sång och kör, är utskrivna inklusive 30 sidors partitur till den inhyrde dirigenten som kommer...! :O Låter väldigt häftigt. Hoppas att det blir lika häftigt också... en sak är i alla fall säker - det kommer att bli grymme-kul! :D
Sov gotti.
Suck.
Det är nu sent och jag är framkommen till Sjövik. (Yes!) Mitt hem på ett sätt, men efter en och en halv vecka hemma i Sandviken och Årsunda kändes det nästan som att åka bort istället för hem. Läskigt att man glömmer så fort. Hade nästan glömt hur mitt rum såg ut. Efter bara drygt en vecka!? Det känns i alla fall grymt att vara tillbaka, nu är det hårdkörning och massor av kul som händer de sista veckorna här! Vill inte tänka på att det bara är drygt en månad kvar av utbildningen och därmed hela Sjöviks-tiden, samtidigt som jag känner mig betydligt mer redo att lämna folkhögskole-livet nu än jag gjorde förra året efter ett år på Wiks musiklinje. Nu har jag så många saker jag vill göra och mycket inspiration stundtals att jag längtar till hösten också. Det jobbiga blir att lämna alla vänner och att inte längre ha musiken och stämsången som vardag... Buhu! Det som blir skönt med det är att jag kommer att vara sugen på att lyssna på musik till vardags igen bara för skojs skull och att vilja och kunna sjunga med så högt det går utan att vara rädd att bli hes, eftersom det inte kommer att spela någon roll längre... :-D
Nu ska jag traska hem till mitt nybonade rum och sova och ladda inför imorgon - då drar nämligen Sjöviks SCHLAGERVECKA igång... det blir HUR kul som helst! Jag och Gunnar har suttit och pulat med det sista fram tills nu och alla stämmor till alla 14 (!) instrument, inkl. sång och kör, är utskrivna inklusive 30 sidors partitur till den inhyrde dirigenten som kommer...! :O Låter väldigt häftigt. Hoppas att det blir lika häftigt också... en sak är i alla fall säker - det kommer att bli grymme-kul! :D
Sov gotti.
Lunardagbok
Linnéa! Du fick mig att läsa min gamla lunardagbok. ÅH vad den äger den här bloggen. Känns nu HELT, HELT värdelös att kämpa på med detta. VAD HAR HÄNT? Skrev verkligen WAY MORE interesting då... år TVÅTUSENTRE liksom!?
För er som missat detta underverk: lunarstorm.se - användarnamn: simtessan.
Hur ska jag slå detta? Suck.
Får sova på saken.
Världens mjukaste sängkamrat. Mis-myyyyyyyyes! :D
För er som missat detta underverk: lunarstorm.se - användarnamn: simtessan.
Hur ska jag slå detta? Suck.
Får sova på saken.
Världens mjukaste sängkamrat. Mis-myyyyyyyyes! :D
Ännu en produktiv dag!
Halli hallå...
Ännu en dag till ända... och fint väder har det varit och mycket har blivit uträttat.
Började med att jag och mamma åkte in till Gävle och mötte Ellinor kl 11 i morse. Där slog vi till på ett varsitt exemplar av den omtalade "Brunshen" som serveras på Ellis jobb. Hon ska ju snart till att sluta på jobbet, så nu ville jag passa på att äntligen äta där en gång för alla. Det var riktigt himla gott, så jag ångrar det inte en sekund... Speciellt inte med tanke på att mamma betalade... (A)
Blev sedan en liten rundtur på stan. Vi flanerade i det fina vädret och tittade in i lite skoaffärer i sökandet efter ett par fina vårskor, dock utan resultat...
Sen åkte jag hem till Daniel där jag parkerade mig i en sådan där säck som jag aldrig kommer ihåg vad de heter... men som man sitter i full av frigolitbollar små som hagelkorn typ... Med Wii-dosorna i händerna startade jag ett helt nytt och eget konto på spelet "Mario galaxy", sjukt kul! :D Jag kom, med fel dosa i fel hand för att vara högerhänt, hör och häpna - till TREDJE världen på bara någon timme! I själva verket kanske det var en hel del timmar... vad vet jag... hehe. Tiden går så snabbt när man spelar ett roligt, gediget TV-spel som Super Mario eller Donkey Kong. ÄLSKAR de två spelen, åh! Angående det där om att hålla dosorna i omvända händer... Daniels lillasyster kom hem från ett barnkalas och skrattade åt mig när jag inte kunde flyga så att jag fastnade i honung och påpekade att jag höll dosorna JÄTTEKONSTIGT för att vara högerhänt. Och faktiskt, det blev extremt mycket lättare när man bytte... :) Så svårt att sköta siktet med vänstern... har liksom ingen kontroll alls i finmotoriken.
Sen begav vi oss mot Sandviken för att gå på musikal på folkets hus med kulturskolans teatergrupper. Den var GRYM och en hel del gamla bekantskaper var med och spexade och sjöng. Den handlade om Superhjältar... de äldre (de som jag spelade med den gång i tiden som jag var med i teatergruppen på Kulturskolan) var varsin superhjälte och bland annat fanns faktiskt superhjälten "Super NINTENDO" med! Dagen till ära liksom... eller... till och med DAGARNA! Blev ju TV-spel igår också. Dock var Superhjälten "Evert" min favorit. Karakrären Evert uppstod i manuset Ellinor skrev till en annan föreställning som hette "Det går nog över ska du se."... den var grymt rolig och GRYMT roligt att han lever kvar, Evert. Väldigt skön karaktär i den killen, mannen - GUBBEN! :) Och Louise Niska, som egentligen är den som gett liv åt Evert - hon är ju bara för underbart bra. :-*
Pappa kom och hämtade mig och skjutsade mig till Årsunda efter showens slut, Elli och Kristopher åkte hem till sig i Gävle och Daniel åkte hem till Martin. Så nu sitter jag här nyäten och proppis för andra gången idag och har slökollat lite på Robinson... tänk om man hade varit med där. Fy sjutton. :-/ Tacka vet jag paradisstränder och glass-stånd. :)
Eh... ja. Det ÄR jag. :)
Peace
Terese
Ännu en dag till ända... och fint väder har det varit och mycket har blivit uträttat.
Började med att jag och mamma åkte in till Gävle och mötte Ellinor kl 11 i morse. Där slog vi till på ett varsitt exemplar av den omtalade "Brunshen" som serveras på Ellis jobb. Hon ska ju snart till att sluta på jobbet, så nu ville jag passa på att äntligen äta där en gång för alla. Det var riktigt himla gott, så jag ångrar det inte en sekund... Speciellt inte med tanke på att mamma betalade... (A)
Blev sedan en liten rundtur på stan. Vi flanerade i det fina vädret och tittade in i lite skoaffärer i sökandet efter ett par fina vårskor, dock utan resultat...
Sen åkte jag hem till Daniel där jag parkerade mig i en sådan där säck som jag aldrig kommer ihåg vad de heter... men som man sitter i full av frigolitbollar små som hagelkorn typ... Med Wii-dosorna i händerna startade jag ett helt nytt och eget konto på spelet "Mario galaxy", sjukt kul! :D Jag kom, med fel dosa i fel hand för att vara högerhänt, hör och häpna - till TREDJE världen på bara någon timme! I själva verket kanske det var en hel del timmar... vad vet jag... hehe. Tiden går så snabbt när man spelar ett roligt, gediget TV-spel som Super Mario eller Donkey Kong. ÄLSKAR de två spelen, åh! Angående det där om att hålla dosorna i omvända händer... Daniels lillasyster kom hem från ett barnkalas och skrattade åt mig när jag inte kunde flyga så att jag fastnade i honung och påpekade att jag höll dosorna JÄTTEKONSTIGT för att vara högerhänt. Och faktiskt, det blev extremt mycket lättare när man bytte... :) Så svårt att sköta siktet med vänstern... har liksom ingen kontroll alls i finmotoriken.
Sen begav vi oss mot Sandviken för att gå på musikal på folkets hus med kulturskolans teatergrupper. Den var GRYM och en hel del gamla bekantskaper var med och spexade och sjöng. Den handlade om Superhjältar... de äldre (de som jag spelade med den gång i tiden som jag var med i teatergruppen på Kulturskolan) var varsin superhjälte och bland annat fanns faktiskt superhjälten "Super NINTENDO" med! Dagen till ära liksom... eller... till och med DAGARNA! Blev ju TV-spel igår också. Dock var Superhjälten "Evert" min favorit. Karakrären Evert uppstod i manuset Ellinor skrev till en annan föreställning som hette "Det går nog över ska du se."... den var grymt rolig och GRYMT roligt att han lever kvar, Evert. Väldigt skön karaktär i den killen, mannen - GUBBEN! :) Och Louise Niska, som egentligen är den som gett liv åt Evert - hon är ju bara för underbart bra. :-*
Pappa kom och hämtade mig och skjutsade mig till Årsunda efter showens slut, Elli och Kristopher åkte hem till sig i Gävle och Daniel åkte hem till Martin. Så nu sitter jag här nyäten och proppis för andra gången idag och har slökollat lite på Robinson... tänk om man hade varit med där. Fy sjutton. :-/ Tacka vet jag paradisstränder och glass-stånd. :)
Eh... ja. Det ÄR jag. :)
Peace
Terese
En produktiv dag
En dag senare har jag hunnit med mycket!
-Klarinett inlämnad på Musikbörsen
-Elektroniskt trumset test-spelat, fick till crashen helt perfekt till sist!
-Ätit på Ellis jobb (äntligen!) Och super-supergott var det också! Hoppas på en repris med mamsen imorgon till och med...
-Hämtat Daniels bil på verkstad i Gaovle. Såg en helt trashad, skitläskig bil. Dessutom exakt en sådan som Daniel kör... :-/
Nu ska det ses på Så ska det låta och grillas fläskfilé! Wiiiie! :D
Kungarna
-Klarinett inlämnad på Musikbörsen
-Elektroniskt trumset test-spelat, fick till crashen helt perfekt till sist!
-Ätit på Ellis jobb (äntligen!) Och super-supergott var det också! Hoppas på en repris med mamsen imorgon till och med...
-Hämtat Daniels bil på verkstad i Gaovle. Såg en helt trashad, skitläskig bil. Dessutom exakt en sådan som Daniel kör... :-/
Nu ska det ses på Så ska det låta och grillas fläskfilé! Wiiiie! :D
Kungarna
En förlust.
Åh... åter igen en förlust i Mario Kart 64 mot Danne... Suck. :( Skyller på Yoshi... och Mario. Och alla andra gubbar som jag inte vinner med. Jag tror VARENDA gång när jag utmanar att IDAG är dagen... men aldrig blir det så. Det är nog bara att inse. Det är jag som är hjälplöst dålig på Mario Kart. Men jag tycker att det är svinroligt i alla fall! :D
Ger sken av att vara en liten ängel... men är i själva verket en liten...
Tupp?!
Nu - åka till Gävle och hälsa på Elli på jobbet, lämna in klarinetten på musikaffär och hämta Dannes bil på verkstad.
Ger sken av att vara en liten ängel... men är i själva verket en liten...
Tupp?!
Nu - åka till Gävle och hälsa på Elli på jobbet, lämna in klarinetten på musikaffär och hämta Dannes bil på verkstad.
Ett hållet löfte, ett recept och en fin påskhelg!
Yes!
Det håller i sig, bloggandet! Drygt ett dygn senare sitter jag här igen! :D
Jag bakade en kladdkaka idag. Suuuuupergott! Konsistensen blev helt SJUKT perfekt. Önskar jag kunde spara konsistensen som ingridiens liksom. Och ösa i smeten nästa gång, när man känner att den inte blev riiiktigt bra men man ändå häller ner den i desperation på grund av ett hastigt ankommet sockersug...
Men denna gång var det den ultimata blandningen av;
2 ägg
1,5 dl mjöl
100 g smält smör
3 dl socker
4 msk kakao
1 msk vaniljsocker
1 krm salt
Jag hade en grymt mysig påsk i glada vänners lag förresten. Jag vill visa mina vänner:
Jacob och Kristopher, grillmästarna för kvällen.
Fina Ellinor och fina Kristopher
House owner Stefan
Das essen... mm!
Potatisskruvar... mkt uppskattat inslag!
Åh, Jacob sa något pinigt... :)
Och ber man någon annan ta kort blir man bara halv... hmpf... ;P
Och Stefan lyckades hålla ögonen öppna på ett kort med BLIXT! Whaaow...
Kvällen (påskafton) var mycket trevlig och jag sov på soffan och somnade till en match eller två eller tre eller oändligt i Pro Soccer Evolution 2 eller vad namnet nu är, spelat av herr Kristopher och Stefan. :) Jag var helt död när klockan var först 22, piggades upp med lite Singstar och sedan slockade jag vid 2-3-tiden igen... vid det laget hade jag sjungit både Jasmine och Aladdins stämmor på "En helt ny värld" i alla oktaver minst 2 gånger. :)
Dagen EFTER däremot! Ljuvlig! Vi åkte ut för att njuta av sommar(!)-värmen vid ett ställe som heter Ängskär, ute vid kusten. Sillen som inte ens hade öppnats dagen innan, vilket tanken med inköpet var, togs istället med ut hit och åts ute på klipporna av vissa, medan andra, däribland jag, köpte med kebab med bröd från Skärplinge pizzeria där förövrigt Stefan på 5 minuter kammade hem 100 spänn i en pokerspel-automat... säger bara; YEAH!
Här kommer lite mysiga bilder från klipp-solningen. Har tyvärr ingen bild på den halva ÅLEN som vi hittade ute på en klippa... hur skumt som helst. Den kommer sen. Elli och Kristopher har den i sin kamera, I know that.
Stekare...
Hur det än ser ut är ALLA vi med på denna bilden... förstora!
Gissa vilkas!
Vackra tider nu...
Se vilka godingar jag hittade medan jag strosade runt... i kortärmat! (Jag alltså)
...Vi gick dessutom barfota på klipporna. Jag hade dock hjärtklappning hela tiden... vi vistades nämligen in the snake-paradise. Solvarma klippor om våren nära vattnet... kan liksom inte bli bättre för ormen. Jag har en fobi, EN... EN! Ormar.
Men ett par skrik och klipp-strapatser senare satt vi i bilen och var på väg hemåt med röda näsor och pannor och kinder som hettade.
Vilken underbar dag.
Det håller i sig, bloggandet! Drygt ett dygn senare sitter jag här igen! :D
Jag bakade en kladdkaka idag. Suuuuupergott! Konsistensen blev helt SJUKT perfekt. Önskar jag kunde spara konsistensen som ingridiens liksom. Och ösa i smeten nästa gång, när man känner att den inte blev riiiktigt bra men man ändå häller ner den i desperation på grund av ett hastigt ankommet sockersug...
Men denna gång var det den ultimata blandningen av;
2 ägg
1,5 dl mjöl
100 g smält smör
3 dl socker
4 msk kakao
1 msk vaniljsocker
1 krm salt
Jag hade en grymt mysig påsk i glada vänners lag förresten. Jag vill visa mina vänner:
Jacob och Kristopher, grillmästarna för kvällen.
Fina Ellinor och fina Kristopher
House owner Stefan
Das essen... mm!
Potatisskruvar... mkt uppskattat inslag!
Åh, Jacob sa något pinigt... :)
Och ber man någon annan ta kort blir man bara halv... hmpf... ;P
Och Stefan lyckades hålla ögonen öppna på ett kort med BLIXT! Whaaow...
Kvällen (påskafton) var mycket trevlig och jag sov på soffan och somnade till en match eller två eller tre eller oändligt i Pro Soccer Evolution 2 eller vad namnet nu är, spelat av herr Kristopher och Stefan. :) Jag var helt död när klockan var först 22, piggades upp med lite Singstar och sedan slockade jag vid 2-3-tiden igen... vid det laget hade jag sjungit både Jasmine och Aladdins stämmor på "En helt ny värld" i alla oktaver minst 2 gånger. :)
Dagen EFTER däremot! Ljuvlig! Vi åkte ut för att njuta av sommar(!)-värmen vid ett ställe som heter Ängskär, ute vid kusten. Sillen som inte ens hade öppnats dagen innan, vilket tanken med inköpet var, togs istället med ut hit och åts ute på klipporna av vissa, medan andra, däribland jag, köpte med kebab med bröd från Skärplinge pizzeria där förövrigt Stefan på 5 minuter kammade hem 100 spänn i en pokerspel-automat... säger bara; YEAH!
Här kommer lite mysiga bilder från klipp-solningen. Har tyvärr ingen bild på den halva ÅLEN som vi hittade ute på en klippa... hur skumt som helst. Den kommer sen. Elli och Kristopher har den i sin kamera, I know that.
Stekare...
Hur det än ser ut är ALLA vi med på denna bilden... förstora!
Gissa vilkas!
Vackra tider nu...
Se vilka godingar jag hittade medan jag strosade runt... i kortärmat! (Jag alltså)
...Vi gick dessutom barfota på klipporna. Jag hade dock hjärtklappning hela tiden... vi vistades nämligen in the snake-paradise. Solvarma klippor om våren nära vattnet... kan liksom inte bli bättre för ormen. Jag har en fobi, EN... EN! Ormar.
Men ett par skrik och klipp-strapatser senare satt vi i bilen och var på väg hemåt med röda näsor och pannor och kinder som hettade.
Vilken underbar dag.
Nu...
...har jag börjat på nästa inlägg. Känns underbart bra. Prestigelöst. Som jag sa!
Nu vill jag berätta om roliga saker som hänt den senaste tiden, mest för min egen skull, för sorgligt vore det ju om det föll ur mitt minne. Såg just ett program nämligen om en 25:årig kille som fick en blackout när han satt på bussen och tappade sitt minne bara sådär. Han glömde sin dotter och allting. Skitläskigt. Det var det som fick mig att ta det avgörande steget och trycka "Skapa en egen blogg".
(Det visade sig mot slutet av programmet att killen hade levt ett rätt destruktivt liv vilket kan ha bidragit till minnesförlusten... Det var alltså ingen slump.) Men wtf - varför chansa? - Nu skall här bevaras!
Okej... INNAN påsken kom var jag och min kära vokalensemble BRUS på en ICKE SÅ presige*fylld turné.
*Eftersom det ordet har blivit det mest förekommande på bara två inlägg så ska jag göra det till en vana att använda det svinofta... speciellt här i bloggen TeSeré. En förvirrande blogg om livet och alltet. Alltid stör det någon. Mohaha!
JA...HUR SOM HELST... jag har en tendens att ALLTID glida in på sidospår. Försöker igen.
Vi var på turné. En liten PR - OCH nöjesturné. Vi hade jättekul, vi sjöng för glatta halsar. KAN man över HUVUD taget säga så? HUR SOM HELST; Sen började Tossen spy. Må illa först... SEN spy. Vi sjöng en halv konsert utan honom. Det gick bra, men det kändes tomt... mest i öronen, men även på scenen, alltså i ögonen och typ... hela kroppen. Ni vet man kan känna att det fattas något. Rent fysiskt. Vi åkte hem efter konsertens slut, alla höll andan och önskade att Tossen kunde ha åkt i en egen bil. Ingen uttalade givetvis detta högt, men jag KÄNDE det. Men bara för att det inte FANNS en annan bil. Och näst-mest för att Tossen ju inte får köra bil. Speciellt inte när han ser ut som ett spöke med ögon blanka som en svettig panna. Skitbästa liknelsen.
Vi åkte inte hem förresten, vi åkte till Hannas sommarstuga. Där vi skulle sova natten till ära. Det fanns ingen rinnande vatten, dvs ingen spolfunktion i toan. Tack och lov fanns det däremot gott om sovplatser. Tossen fick ett eget rum och Linus sov på golvet (frivilligt val). Så vi stängde i princip in Tossen och lyssnade ofrivilligt till hans tömmande av kroppsinnehåll kvällen igenom.
4 tjejer, jag, Hanna, Ylva och Sofia sov i samma rum. Kl 2 börjar Sofia att spy, kl 4.30 börjar Ylva att spy. JISUS! Stackarna! Vi andra kliver därför också upp och går runt och håller andan i en stuga som vid detta tillfälle inte känns som den jätteroligaste stugan att befinna sig i.... men för all del. Vi andra klappar om och pratar på avstånd med tjej-sjuklingarna medan Tossen fortfarande ligger däckad inne i sitt skrymsle. Linus går ut och lägger sig utomhus och försöker sova lite och Hanna gör sitt allt för att få vattnet att komma igång. Själv känner jag mig mest vilse men hade mus- eller råttbajs i min säng när jag skulle lägga mig kvällen innan. Alltid något att skryta med eller skylla på. Närhelst det ena eller andra passar bäst.
Vi avbryter turnén. Stackars Hanna som hade ordnat 5 spelningar som vi fick ringa och ställa in. Jag hade tur... i Sandviken, där jag fixat, hade vi varit och sjungit dagen innan nämligen... och så hann vi med 3 spelningar i Sunsdvall också. Så sammanlagt sjöng vi 6 st och ställde in 5 st. Själv blev jag ju så hes att jag ändå inte kunde sjunga, men det var ändå svintråkigt att behöva återvända hem. Det blev cirkus 4-5 stopp på vägen hem efter replik "HAUPP! Stanna!" efterföljt av snabb blinkning höger, inbromsning, dörröppning och "YUÄKH!". Ni förstår, ni känner och HÖR vad jag menar... X-|
Jag/vi hade iaf superkul innan vi fick/började oroa oss för att få magsjuka, så jag ser ändå tillbaka på turnéveckan som något väldigt trevligt. Jag fick visa min ensemble hur jag bodde, vart j
jag gått i skolan och varit pianist, det var GUDASKOJ, så att säga. YIIIHA! Och den 2 maj ska vi förmodligen spela igen i "min" kyrka. Alltså den kyrka jag var pianist i under gymnasietiden. Blir kulans.
Åh... varför har det hänt så mycket kul nyss som man vill skriva om. Eftersom jag är ett sådant freak vill jag helst lägga den här berättelsen under det datum då det hände även. Men det kommer ju bli så från och med nu. Det blir bra.
Nu tänker jag göra ett NYTT inlägg om min påskhelg. Det blir nog kortare. Det ser MER ut! ;D
Ciao!
Nu vill jag berätta om roliga saker som hänt den senaste tiden, mest för min egen skull, för sorgligt vore det ju om det föll ur mitt minne. Såg just ett program nämligen om en 25:årig kille som fick en blackout när han satt på bussen och tappade sitt minne bara sådär. Han glömde sin dotter och allting. Skitläskigt. Det var det som fick mig att ta det avgörande steget och trycka "Skapa en egen blogg".
(Det visade sig mot slutet av programmet att killen hade levt ett rätt destruktivt liv vilket kan ha bidragit till minnesförlusten... Det var alltså ingen slump.) Men wtf - varför chansa? - Nu skall här bevaras!
Okej... INNAN påsken kom var jag och min kära vokalensemble BRUS på en ICKE SÅ presige*fylld turné.
*Eftersom det ordet har blivit det mest förekommande på bara två inlägg så ska jag göra det till en vana att använda det svinofta... speciellt här i bloggen TeSeré. En förvirrande blogg om livet och alltet. Alltid stör det någon. Mohaha!
JA...HUR SOM HELST... jag har en tendens att ALLTID glida in på sidospår. Försöker igen.
Vi var på turné. En liten PR - OCH nöjesturné. Vi hade jättekul, vi sjöng för glatta halsar. KAN man över HUVUD taget säga så? HUR SOM HELST; Sen började Tossen spy. Må illa först... SEN spy. Vi sjöng en halv konsert utan honom. Det gick bra, men det kändes tomt... mest i öronen, men även på scenen, alltså i ögonen och typ... hela kroppen. Ni vet man kan känna att det fattas något. Rent fysiskt. Vi åkte hem efter konsertens slut, alla höll andan och önskade att Tossen kunde ha åkt i en egen bil. Ingen uttalade givetvis detta högt, men jag KÄNDE det. Men bara för att det inte FANNS en annan bil. Och näst-mest för att Tossen ju inte får köra bil. Speciellt inte när han ser ut som ett spöke med ögon blanka som en svettig panna. Skitbästa liknelsen.
Vi åkte inte hem förresten, vi åkte till Hannas sommarstuga. Där vi skulle sova natten till ära. Det fanns ingen rinnande vatten, dvs ingen spolfunktion i toan. Tack och lov fanns det däremot gott om sovplatser. Tossen fick ett eget rum och Linus sov på golvet (frivilligt val). Så vi stängde i princip in Tossen och lyssnade ofrivilligt till hans tömmande av kroppsinnehåll kvällen igenom.
4 tjejer, jag, Hanna, Ylva och Sofia sov i samma rum. Kl 2 börjar Sofia att spy, kl 4.30 börjar Ylva att spy. JISUS! Stackarna! Vi andra kliver därför också upp och går runt och håller andan i en stuga som vid detta tillfälle inte känns som den jätteroligaste stugan att befinna sig i.... men för all del. Vi andra klappar om och pratar på avstånd med tjej-sjuklingarna medan Tossen fortfarande ligger däckad inne i sitt skrymsle. Linus går ut och lägger sig utomhus och försöker sova lite och Hanna gör sitt allt för att få vattnet att komma igång. Själv känner jag mig mest vilse men hade mus- eller råttbajs i min säng när jag skulle lägga mig kvällen innan. Alltid något att skryta med eller skylla på. Närhelst det ena eller andra passar bäst.
Vi avbryter turnén. Stackars Hanna som hade ordnat 5 spelningar som vi fick ringa och ställa in. Jag hade tur... i Sandviken, där jag fixat, hade vi varit och sjungit dagen innan nämligen... och så hann vi med 3 spelningar i Sunsdvall också. Så sammanlagt sjöng vi 6 st och ställde in 5 st. Själv blev jag ju så hes att jag ändå inte kunde sjunga, men det var ändå svintråkigt att behöva återvända hem. Det blev cirkus 4-5 stopp på vägen hem efter replik "HAUPP! Stanna!" efterföljt av snabb blinkning höger, inbromsning, dörröppning och "YUÄKH!". Ni förstår, ni känner och HÖR vad jag menar... X-|
Jag/vi hade iaf superkul innan vi fick/började oroa oss för att få magsjuka, så jag ser ändå tillbaka på turnéveckan som något väldigt trevligt. Jag fick visa min ensemble hur jag bodde, vart j
jag gått i skolan och varit pianist, det var GUDASKOJ, så att säga. YIIIHA! Och den 2 maj ska vi förmodligen spela igen i "min" kyrka. Alltså den kyrka jag var pianist i under gymnasietiden. Blir kulans.
Åh... varför har det hänt så mycket kul nyss som man vill skriva om. Eftersom jag är ett sådant freak vill jag helst lägga den här berättelsen under det datum då det hände även. Men det kommer ju bli så från och med nu. Det blir bra.
Nu tänker jag göra ett NYTT inlägg om min påskhelg. Det blir nog kortare. Det ser MER ut! ;D
Ciao!
SJUKLIGT TAGGAD!
Whhaaa!!! Nu... NU (!) har jag äntligen gjort det! SKAPAT EN BLOGG! Kan inte beskriva känslan bättre än bilden här gör...
Har vänt och vridit på det i åratal, hit och dit och fram och tillbaka. Stött och blött och vägt för och emot. Det har tagit lång tid att komma fram till det, men nu kör jag fan!
Det är värt ett försök. Har ju testat att skriva dagbok, både på nätet och för hand i små gott doftande böcker med hänglås sedan 8 års ålder... men det har alltid bara varit roligt i en vecka liksom. Med bloggen kan det bli annorlunda. Jag KÄNNER det. Nu kan jag få berätta genom bilder och flera gånger om dagen om jag så vill med korta små inlägg när jag vill och långa när jag vill. Ingen press liksom. Jag ska göra det för min egen skull! Det känns bra i magen. Jag är inspirerad! :DKanske för att jag är ledig och det är lov i några dagar till.
Det viktigaste är att jag gör det här för min egen skull, jag älskar att sitta och titta på mina gamla bilder och läsa gamla skolarbeten... med andra ord - det här kan inte bli annat än bra. _Intalar sig själv_
Hur nöjd jag är med domännamnet är en annan fråga... TeSere. Lättare att komma ihåg om man betonar "Teseré. Vissa stavar TeRese: TeResé... Det känns inte lika naturligt som TeSeré... faktiskt. More spanish somehow... Men VEM tog både terese.blogg.se OCH MESterese.blogg.se... HUH?!
Nu måste jag sluta detta inlägg så att jag kan börja nästa... :)
Det jobbigaste med att skriva ett första inlägg är att det måste vara typ 1 000 ggr bättre än alla andra... det ligger sådan prestige i just första. Usch. Men snart kommer det andra. Med minst en bild. Då kommer det kännas lättre, då är det första liksom redan historia...
Jag är så überseriös. YES!
Har vänt och vridit på det i åratal, hit och dit och fram och tillbaka. Stött och blött och vägt för och emot. Det har tagit lång tid att komma fram till det, men nu kör jag fan!
Det är värt ett försök. Har ju testat att skriva dagbok, både på nätet och för hand i små gott doftande böcker med hänglås sedan 8 års ålder... men det har alltid bara varit roligt i en vecka liksom. Med bloggen kan det bli annorlunda. Jag KÄNNER det. Nu kan jag få berätta genom bilder och flera gånger om dagen om jag så vill med korta små inlägg när jag vill och långa när jag vill. Ingen press liksom. Jag ska göra det för min egen skull! Det känns bra i magen. Jag är inspirerad! :D
Det viktigaste är att jag gör det här för min egen skull, jag älskar att sitta och titta på mina gamla bilder och läsa gamla skolarbeten... med andra ord - det här kan inte bli annat än bra. _Intalar sig själv_
Hur nöjd jag är med domännamnet är en annan fråga... TeSere. Lättare att komma ihåg om man betonar "Teseré. Vissa stavar TeRese: TeResé... Det känns inte lika naturligt som TeSeré... faktiskt. More spanish somehow... Men VEM tog både terese.blogg.se OCH MESterese.blogg.se... HUH?!
Nu måste jag sluta detta inlägg så att jag kan börja nästa... :)
Det jobbigaste med att skriva ett första inlägg är att det måste vara typ 1 000 ggr bättre än alla andra... det ligger sådan prestige i just första. Usch. Men snart kommer det andra. Med minst en bild. Då kommer det kännas lättre, då är det första liksom redan historia...
Jag är så überseriös. YES!
